Igår åkte jag och Milo hemifrån klockan 10 och var inte hemma förrän 01! Först hämtade vi upp mamma och Josso i Lund. Sen körde vi mot Malmö för att besöka både mormor och Erik och sen morfar. Får passa på och hälsa på dem gamle när man är i Malmö. Där spenderade vi flera timmar och var inte hemma på klättermusen förrän lite efter 18. Då gick vi direkt in till lina och Björn där även My, Fredric och Kamph befann sig. Vi körde en rolig spelkväll med massa skratt! I brainstorm förlorade vi tjejer men i besserwisser vann jag och lina! Väldigt duktiga var vi. Tiden sprang iväg och vi var inte uppe i lägenheten förrän 01 som sagt.
Idag har vi varit på simmet och nu är Cim och Milo hos hans föräldrar. Jag städar och har mig. Dock är jag rätt trött så blir en snabbstädning. Börjar trivas mer i lägenheten och släppa dem enorma tankarna jag har på hus. Det kommer den dagen vi verkligen flyttar och tills dess bor vi i en fin lägenhet med världens bästa grannar :)

Äntligen helg! Dock har Cim fått vara hemma mycket från jobbet denna veckan, men jag har inte mått bra så vi har inte direkt njutit av det. Hanna har varit uppe på ett morgonbesök och ett lunchbesök idag. Väldigt trevligt tycker både jag och den lille. Milo har roat sig själv ganska mycket idag, så dagen har typ bara sprungit iväg. Ikväll blir det en myskväll med Erika. Först ska vi sola sen ska vi titta på film. Nu tänkte jag försöka tänka ut hur vi ska göra med Milos rum. Vill byta plats på säng om byrå men vet inte om det blir mer med plats eller mindre. Ska även fixa lite i hans lådor. Känns som man får ha iordning allt innan hans födelsedag, haha! Alltid lika intressant att göra något sånt när Milo älskar att slänga runt med allt :p

Idag har vi fått besök av både Lina och Hanna. Milo bjöd på lite steg trots ont i tänderna. Cim kom hem med ett presentkort på marderma! Väldigt uppskattat av hans flickvän. Cim ska få ett par jeans när vi har tid att prova ut ett par.
Milo sover bara en gång per dag vilket resulterar i väldigt "roliga" kvällar. Vet inte om det är tänderna eller om man får börja byta sovrutin och försöka få honom att sova länge en gång mitt på dagen. Frustrerande att inte veta! Men det är väl vad första året handlar om. Nu är det välling som gäller för Milo och jag hoppas alvedonen verkar fort!

Idag chockade Milo sina föräldrar. Jag och Cim satte oss med Milo mellan och skulle bara öva lite på att gå. På första försöket tar Milo två steg!! Jag och Cim satt helt tysta och fatta ingenting. Milo tyckte det var jättekul och avsluta på topp med 6 steg! Vilken känsla att få se dem första stegen. Och vi hade filmkameran till hands! Vi har avslutat kvällen med att titta på min förlossningsfilm. Väldigt synd att det blev total kaos när han väl skulle ut. Hade gärna velat se hur man orkade dem sista timmarna. Men nästa gång ska vi sätta kameran någonstans så Cim inte behöver ha koll på den. Nu blir det Beverly hills och hoppas på att somna snabbt!

Att få fem tänder på samma gång har verkligen börjat påverka min prins. I början märkte man ingenting på honom. Men dem senaste dagarna har han blivit helt förtvivlad och vägrar sova på dagarna. Idag har han bara sovit 45 min imorse. Han skrik-gråter och blir helt hysterisk när man lägger honom. Nu är Cim ute och går med honom i vagnen och hoppas att han somnar där. Vi har köpt piggelin som han ska få smaka ikväll och hoppas att det kalla bedövar lite. Han har fått Alvedon men det verkar inte hjälpa så mycket. Åh, vad jag önskar att jag kunde ta hans smärta! Mitt älskade lilla hjärta.

Ibland kan jag ligga vaken antingen på morgonen innan Milo vaknar eller på kvällen och bara tänka. Ibland blir det överfullt i huvudet och jag kan inte somna.
För snart ett år sen ändrades mitt liv totalt. Jag fick min älskade son. Sen dagen jag fick reda på att jag var gravid har han varit efterlängtad. Trots att jag bara skulle fylla 21 när jag blev gravid kände jag mig redo. Klart man undrade om man skulle klara det. Men magen växte och det gjorde även kärleken till barnet jag bar i magen. Nu ska han snart fylla 1 år. Otroligt hur snabbt tiden går. Nu börjar tankarna för framtiden spela in. I april är det dags för honom att skolas in på förskola. Meningen var att jag skulle börja plugga till undersköterska detta året. Men planerna gick i kras när utbildningen inte började. Jag vill ge min son den bästa framtiden som finns. Och jag vet att det kommer bli så! Men dessa månader jag har framför mig kommer bli långa. Kan jag börja utbilda mig denna terminen? Ska jag leta heltidsjobb? Eller ska jag vänta och söka in till högskola till nästa termin? Ska vi behöva vänta tre år till med att titta på hus? Allting blir mycket svårare med en liten att tänka på. Jag kan ångra att jag valde fel gymnasielinje. Men hur kunde jag veta när jag gick i nian att jag skulle få barn vid 21 års åldern? Och hur skulle jag kunna ana att det skulle vara såhär svårt att veta vilken utbildning som är rätt? Jag bara hoppas att telefonen ska ringa och personen i andra luren ska säga "vi har fixat extra kurser till dig denna terminen. Du ska börja nu!" Då har jag ialla fall en start åt rätt håll. Det är jobbigt att allting ska ta så lång tid. Vi har det väldigt bra nu, men efter såhär lång tid hemma så vill man bara ut och göra något. Man vill bara veta hur det kommer se ut. Det jag vet är att jag är så lyckligt lottad med min familj och mina vänner! Tack för att ni finns och jag älskar er. Detta inlägget blev djupare än jag tänkte, haha. Nu ska jag iaf försöka sova. Milo håller på att få FEM tänder på samma gång så det är väldigt gnälligt. Men han har haft två tänder sen han var sju månader, så det är på tiden! Godnatt alla som orkade ta sig igenom detta inlägget! :)

Idag för ett år sen är Milos beräknade födsel-dag! Tänk om vi visste att vi behövde vänta 12 dagar till! Denna dagen hade jag förvärkar hela natten och jag trodde att jag skulle föda. Men så var verkligen inte fallet, haha! Känns väldigt konstigt att det är ett helt år sen man gick och tänkte att "nu kan det hända när som helst!!" Efter denna dagen väntade 12 dagar av evig väntan. Dem dagarna var längre än hela graviditeten kändes det som. Usch, så dåligt jag mådde. Jag trodde aldrig att lilla ärtan skulle komma ut. Men det gjorde han!

I lördags firade vi fina Jennie som har tagit examen och är nu förskollärare. Temat för festen var 90 talet. Alla hade väldigt fina kläder på sig och vi dansade och sjöng till 90tals musik. Vi hade så kul att taxin inte styrde mot klättermusen förrän 04!! Klockan 10 ringde klockan. Mamma kom och lämnade min prins vid 11, då körde Cim och Milo till badet. Efter det sov han två timmar så jag överlevde den väldigt långa söndagen. Igår kunde jag verkligen inte somna. Tittade på klockan vid halv ett sista gången. Så idag är jag väldigt trött också! Milo är dock väldigt pigg. Men han roar sig själv nu vilket är skönt. Efter en dusch och en timmes vila kommer jag vara på topp igen!
Tack Jennie för en otroligt rolig examenfest. Du var verkligen värd en rolig kväll efter allt slit i skolan. Barnen kan skatta sig lyckliga att få en förskollärare som dig! <3