Onsdag, näst sista veckan på praktiken. Känns som det både har gått fort, men ändå sakta. Jag har lärt mig så ofantligt mycket och jag har fått en jättebra handledare. Idag ska jag testa på att jobba natten, så jag ska gå med en annan som jag bara har träffat en gång. Hoppas det går bra!
Igår var det äntligen en sjuksköterska och en läkare som lyssnade på mig. Dem förstod hur påfrestande mina ögon är för mig och jag fick en mirakelsalva utskriven. Efter bara två smörjningar så är skillnaden helt galen att jag knappt kan tro det själv. Jag måste hylla city kliniken för detta! Och ögonmottagningen kommer få höra. Allt läkaren gjorde var att ta sig tid och lyssna på mitt problem och vips, hitta hon lösningen. Ögonmottagningen skickade istället en remiss om två månader. Det var deras bästa lösning. Nej, tummen upp för city kliniken denna gången!
Nu har jag och Milo precis kommit hem från Kamph. Vi har spenderat förmiddagen där, sen åkte vi ner i stan och åt lunch. Nu ligger vi och myser, och jag hoppas på att snart få sova så jag är pigg inatt.

Märks att det är jobbigt att jobba heltid, har aldrig tid att blogga ;) haha! Men idag har jag varit ledig. Förmiddagen spenderades på busfabriken tillsammans med Lina, My och våra fina barn. Massa bus, lek, mat och studsande blev det. På vägen hem somnade Milo på två sekunder. Men tyvärr fick jag väcka honom så fort vi kom hem. Med tanke på att han vakna halv 6 imorse och spenderat ett par timmar på busfabriken så hade han nog kunnat sova i tre timmar. Vi har bara myst och kollat på film under eftermiddagen. Riktigt skönt! Imorgon börjar min väldigt långa helg. Både jobb och praktik. Lämnar hemmet 06 och kommer hem runt 21. Lagom? Men det är tur man är ung. Fick en remiss från ögonmottagningen idag. Dem skickar ut en tid om ca 2 månader!! Alltså, dem är riktigt dumma i huvudet. Blir så förbannad. Men det verkar inte som att jag kan påverka det så mycket. Får se om det finns andra ögonläkare i Landskrona. Tror dock inte det, haha.
Nu funderar jag på att slänga in en maskin tvätt. Min lilla prins ska få lite mat i magen nu också, sen är det bums i säng om en timme. Känns bra att han lägger sig tidigt om kvällarna, även om det innebär att vakna halv 6 på en ledig dag..

Jag är så förbannad på mina ögon nu så det finns inte! I somras började mina ögon helt plötsligt att rinna konstant och så var det i 6 veckor(!!) innan jag ringde vårdcentralen. Stopp i tårkanalen gissa hon på och jag fick antibiotika. Efter ytterligare 10 dagar med medicin så ringde jag ögonmottagningen. Jag fick tid. Ögonläkaren och jag träffades i hela två minuter och jag fick bara ögondroppar att köpa och att diagnosen är kronisk ögonlocksinflammation. All information om detta har jag fått leta på internet. Efter besöket där slutade mina ögon rinna. Nu är jag snart återigen inne på fjärde veckan med rinnande, röda, kliande ögon. PLUS att jag har fått stora, svidande eksem runt ögonen. Ska det helt allvarligt vara såhär?! Det känns inte jättekul att se ut som en drogmissbrukare med rödsprängda ögon. Jag ringde ögonmottagningen i måndags och förklarade hur läget var och att jag har fått fler symptom sen sist jag va där. Det enda jag fick som svar va "det är inget som smittar, har skrivit ner detta till doktorn och vi hör av oss." Kan ju inte bara meningen att jag ska behöva stå och torka ögonen framför patienter?! Illröda ögon är egentligen inte ett symptom på det jag har, vilket visar att det är ytterligare något som inte stämmer. Plus så måste jag få behandling för mina eksem? Märker nu att detta har börjat ta hårt på mig. Fyra veckor har jag sett ut som jag gör. Bara en sån grej att inte kunna sminka mig eller se någorlunda fräsch och vaken ut när jag träffar nya människor får mig att bara vilja gråta. Ännu en grej är att jag måste gå upp 2-3 gånger på natten och skölja ögonen. Det blir ett ljuvligt samtal till ögonmottagningen igen, för nu orkar jag inte mer.

Just nu ligger jag i sängen och ska banne mig sova innan nio! Det har varit en lång dag. Klockan 05 ringde klockan och 06.45 stod jag redo i mina vita kläder för att börja jobba. 11.30 hade jag tid hos gynekologen för att utreda mina cellförändringar. Först kollade han med mikroskop och där såg han också förändringarna. Så han tog en biopsi och provsvaret kommer om ca 2 veckor. Tänker positivt tills dess! Och jo, det gjorde jäkligt ont. Jag fick bedövning men jag vet inte vad det var bra till. Sköterskan höll mig i handen och jag kände hur svetten rann och till slut så kände jag hur nära jag var på att svimma. En gynekologisk undersökning stör inte mig, varken en vanlig eller vaginalt ultraljud. Men han höll på att greja och hade sig, och jag bara tänkte hur mycket kan det få plats därnere?! Lagom omtumlad åkte jag sedan tillbaka till sjukhuset och fortsatte min arbetsdag. Jag fungerar riktigt bra med min handledare och dem sköterskorna som vi har jobbat med har varit riktigt bra. Såklart så fick jag en blödning efteråt, och jag bad till Gud att mina vita byxor inte skulle avslöja det. Men jag hade tur! Imorgon är sista dagen på första veckan. 6 arbetsdagar nästa vecka, jag är redo! Btw, är inte min namnskylt riktigt snygg? Skrev den när jag hade varit där i tio minuter. Fortfarande helt nervös, skakig och skakig.

God kväll!
I skrivande stund så har Milo precis lagt sig och jag ska banne mig också snart sova! Har varit uppe sen 05 och fått nya intryck i 9 timmar, så hjärnan är ganska trött för tillfället. Redan efter andra dagen så känner jag hur pass bra sjukhus passar mig att jobba på. Och jag vill verkligen bli specialiserad inom barnsjukvården. Jag hittade en utbildning som startar i augusti nästa år. Det är heltidsstudier som varar 1 år. Det är distans, men dock 3-4 dagars träffar några gånger under terminen. Eller man ska hoppas att få ett vik och få in en fot på det viset istället? Dock så skriker också min livmoder efter en liten bebis snart! Och jag vill ju ha ett fast jobb tills nästa kommer. Åldersmässigt så är det inte bråttom, men eftersom Milo snart blir 3 och jag vill att barnen ska ha nytta av varandra, så börjar det snart bli dags. Många funderingar.. Vill bara att utbildningen ska sluta snart så man verkligen kan gå all in i jobbsökandet!

Ja, 13.30 börjar mitt första pass på praktiken. Varför är man alltid så nervös inför första dagen? Jag har klarat två praktiker innan, så jag lär överleva denna också. Min handledare är en man, så det ska inte bli så kul att berätta att jag ska till gynekologen på torsdag. Visst, han jobbar inom vården men ändå.. Hoppas så innerligt att det ska bli fyra roliga och lärorika veckor. Första veckan är alltid jobbig. Att bara gå efter en annan person i 9 timmar får inte direkt tiden att gå. Det som också är lite jobbig är att just hjärtat är inte alls mitt favorit organ. Det är det som jag kan absolut minst om, och det är på en sån avdelning jag ska vara på. Haha, lite ironiskt. Men vem vet, jag kanske blir en Christina Yang-undersköterska ;)

Slänger in lite bilder på hur det ser ut i huset just nu. Första bilden är den stora hallen, andra är från köket ut mot vardagsrummet och den tredje på badrummet därnere. Stor skillnad från början då det såg ut som att huset i stort sett skulle rivas.

Dags att uppdatera bloggen kanske? ;)
Måndag och ny vecka! Idag började min fyra veckor långa praktik på avdelning 3 på Landskronas lasarett. Men idag är vi lediga, så veckan började helt okej! Imorgon gäller det och jag hoppas innerligt att jag ska trivas och få en bra handledare.
Idag har jag och Milo umgåtts med Hanna, My, Alexander och Elise i Häljarp. Hög ljudnivå, kaffe och massa prat. Kanon måndag! Halv fem körde vi hem till klättermusen igen. Kvällsmat, bad, bamse, välling och sen i säng. Eftersom det blir långa dagar för Milo nu så är det sängen 18.30 som gäller. En liten stund med paddan sen är det sova som gäller. Det störiga är ju att han lär få sova middag på förskolan, vilket han inte gör hemma. Men annars så tror jag han kommer vara helt slutkörd varje kväll. Så det får helt enkelt bli så :)
Huset börjar ta form! 1,5 månad kvar sen lämnar vi klättermusen och bosätter oss på tallvägen tills Milo skickar in oss på boende. Går och längtar varje dag tills vi kan flytta. Paddan är full med bilder på möbler som jag gärna vill ha i huset. Milos rum kommer vara roligast att fixa. Tur det är jul så det kan bli lite i julklappar. Sen fyller han år i februari och då vet man vad som fattas.
Det blev ett ganska långt inlägg, men har väl summerat lite vad som händer. Nu ska jag försöka njuta lite av kvällen trots att mina ögon går i kors redan. Cim kommer inte hem på ett tag, så det blir lite egentid denna måndagskväll. Vilket det egentligen är alla kvällar i veckan nu för tiden :p