Idag kunde vi äntligen ta oss till öppna förskolan! Känns som att man inte har varit där på hundra år. Gick väldigt smidigt med buss. Funderar på om man inte ska ta den i fortsättningen och slippa packa in och ut vagn och Milo i bilen. Milo fick iaf leka med sina vänner och pussas med sin favorittjej, Nellie. Kul att jag kunde ställa honom och be honom gå till Nellie och ge henne en puss, och vips så gick han iväg tog tag i henne och gav henne blöta pussar. Läste Sofies blogg, Nellies mamma, att dem träffades ju faktiskt första gången när dem bara var några timmar gamla på bb. Tror det är ca 12 timmar mellan dem. Det är synd att vi inte fick ett foto på dem eller visste att vi skulle ha kontakt idag, då kanske vistelsen där hade varit lite roligare :) men vi får väl planera in nummer två tillsammans, haha!
Ikväll har cims föräldrar varit här. Då passa vi på att åka till Lund och se den sista Johan Falk filmen. Åh, vad bra den var! Lätt den bästa av alla 12. Det blir väl att se om dem, för jag är ledsen att dem är slut, haha. Nu kallar sängen och unga mödrar!

Nej, det jag ser utanför fönstret kallar jag inte snöstorm. Hade förberett mig på en dag i lägenheten och att vi inte kunde ta oss någonstans. Hanna fick låna bilen så hon inte skulle blåsa iväg i stormen. Men det går ju faktiskt att ta sig till öppna idag. Så det får bli premiäråk med Milo på bussen ner i stan. Så får Hanna hämta oss! :) Måste iväg lite då Milos dagar består av mestadels gnäll och gråt. Vet inte vad det är som orsakar detta. Han har även börjat vakna på nätterna, då hans pappa väldigt duktigt har vant honom vid välling på natten. Inatt gick jag in och la honom ner i hans säng ca 7-8 gånger innan det var dags för Cim att ta över. När han gick sa jag till honom att inte ge honom mat denna natten också. Efter två minuter hör jag hur det fixas i köket och jodå, Milo fick välling. Så jag vet vem som tar nätterna hädanefter!
Just nu roar Milo sig själv ialla fall. Väldigt skönt att han gör det på morgonen. Nu blir det att bädda sängen, plocka undan, duscha och klä på sig. Längtar tills vi bor i hus så man kan dammsuga och sånt lite när man vill. Vet inte heller hur mycket Milos skrik hörs, så man blir alltid nervös på natten eller tidig morgon. Vill inte att fler ska behövs vakna av hans underbara skrik.